Politisk identitet och klass- och könsmässiga strukturer undersöks i den tidiga fackliga organiseringen bland textilarbetarkvinnor i Malmö mellan åren 1889 och 1902. En tid av öppningar i tolkningen av könsmönstren är märkbar när den svenska fackliga organiseringen tar fart i slutet av 1800-talet. Kvinnorna tar sig ett utrymme som sedermera blir ifrågasatt..

Detta är en kvalitativ studie som fokuserar på en facklig organisations betydelse för intern rörlighet. Syftet är att bidra med kunskap om och studera vilken roll en facklig organisation har för intern rörlighet av personal inom en kommun.Frågeställningarna rör fackliga företrädares och medlemmar i den fackliga organisationens uppfattningar om hantering av intern rörlighet, samt den fackliga organisationens främjande eller försvårande av denna.För att besvara frågeställningarna utifrån den kvalitativa ansats som tillämpas har empiri insamlats genom intervjuer med fyra personer från varje aktörsgrupp vilket resulterade i att åtta intervjuer genomfördes.Resultatet presenteras i två delar, en för varje aktörsgrupp. Av resultatet framkommer att den fackliga organisationen på många sätt uppfattas främja intern rörlighet för medlemmarna inom kommunen genom sitt arbete med att underlätta förutsättningarna för intern rörlighet. Resultatet visar också att det finns möjligheter för den fackliga organisationen att inom vissa områden förbättra sitt främjande arbete för medlemmarnas interna rörlighet inom kommunen.Studien har två slutsatser. Den ena är att den fackliga organisationen måste prioritera intern rörlighet som arbetsområde inom hela organisationen.

Fackliga organisationer har allt svårare att rekrytera personer under 30 år och i åldersgruppen anställda mellan 16-24 år är enbart 38 procent som är fackligt organiserade. Denna studie inriktas därav på att undersöka hur fackliga organisationer arbetar med att rekrytera personer under 30 år. Datainsamlingen sker genom intervjuer av sex fackliga organisationer samt en organisation som består av ett samarbete mellan tre fackliga organisationer. Intervjuerna inspirerades av tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter och utifrån det redovisas resultatet utifrån fyra teman. Det första temat handlar om hur viktiga målgruppen personer under 30 år är för de fackliga organisationerna.

Den svenska järnindustrin har en många hundraårig lång tradition och järn har under stora dela av tiden varit en av landets främsta exportvaror. Järnindustrin har därför spelat en viktig roll för såväl den nationella ekonomin som för gruvorternas lokala arbetsmarknad. Den äldsta järnmalmsgruvan med tillhörande industri finner vi i norra Uppland, närmare bestämt i orten Dannemora. Där har järnmalmsbrytningen förekommit sedan tidigt 1500-tal och gruvan har även, tack vare sin högkvalitativa malm, varit landets mest framgångsrika. Den malm som brutits i Dannemora gruva har även varit känt och eftertraktat på både den nationella och internationella marknaden och det är tydligt att gruvan har haft ett gott rykte i stora delar av Europa.Den här uppsatsen vill genom en kvalitativ undersökningsmetod, bestående av litteraturstudier i kombination med intervjuer, försöka svara på hur en verksamhet som Dannemora gruva med lång historia har betydelse för det lokala samhället.

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på facket samt politiska beslut.

Syftet med detta arbete har varit att om möjligt få reda på hur några lärare upplever sin arbetssituation. Hörnstenarna i arbetet är lärares arbetstid, arbetsbelastning och arbetsuppgifter. I arbetet har några lärares syn på sin arbetssituation jämförts med intentionerna i lärarnas fackliga avtal. För att få svar på mina frågeställningar har fem intervjuer genomförts. De fackliga avtalen har studerats och dessutom innehåller arbetet forskning och erfarenheter som rör lärares arbetssituation.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det förekommer skillnader i en fallorganisation på hur medarbetarskapet uppfattas av de tre grupperna; chef, medarbetare samt fackliga representanter. Dessa grupper jämförs sedan med varandra och med tidigare forskning inom medarbetarskap.Undersökningen utgår från Hällsténs och Tengblads medarbetarskapshjul och används i kombination med empowerment och inlärd hjälplöshet för att jämföra och analysera de skillnader som fanns mellan de olika grupper gentemot varandra och genom medarbetarskap som teori.En blandad kvalitativ- och kvantitativ ansats användes för att få största möjliga bredd på fallstudien. Den kvantitativa delen består av en enkät som utfördes på hela fallorganisationen och den kvantitativa delen bestod av en djupintervju med fackliga representanter. Dessa data sammanställs sedan och används på ett öppet sätt för att undersöka tendenser.Studien visade att det fanns relativt goda värden inom området medarbetarskap med höga värden från självskattningsformulären samt med en god syn på medarbetarskapet från de fackliga representanterna. Skillnaden fanns däremot i hur medarbetarskapet sågs mellan grupperna; medarbetare, chef och fackliga representanter.

Denna undersökning syftar till att klarlägga den beslutsfattandeprocess som låg bakom byggandet av järnvägen till Luleå i slutet av 1800-talet. Hela problematiken började mer än 250 år tidigare när malmtillgångarna i Norrbotten blev kända och de första försöken att exploatera dessa kom till stånd. Ganska snart insåg man att transporten av malm till hamnstäder som Piteå och Luleå var besvärlig samt ineffektiv då dessa mestadels företogs med hjälp av ackjor och slädar. I och med att järnvägar började byggas från 1825 och framåt så kunde en lösning på problemet skönjas och en mängd undersökningar gjordes för att övertyga de styrande i Stockholm om detta alternativ. Intresset från centralmaktens sida var dock till en början svalt, framför allt på grund av den rådande oviljan från mellansvenska bruksägare att uppmuntra till en ökad produktion av malm i Nordsverige.

Projektet är gjort åt Northland Resources AB som är ett gruvbolag med verksamhet i Kaunisvaara. Northland producerar ett höghaltigt järnmalmskoncentrat.Syftet med projektet är att Northland vill utreda möjligheten att simulera flödet av slurry (vatten och malm) i slurryrör. Slurryrören är utsatta för stort slitage. Med en simulering vill Northland få bättre förståelse kring slitaget vilket på sikt leder till en mer driftsäker anläggning. Northland vill även kunna använda sig av simulering vid nykonstruktion för att bättre kunna säkerställa tänkt funktion.En nulägesanalys av problemet är framtagen och tillsammans med Algoryx, leverantör av mjukvara och tjänster för visuell och interaktiv fysikbaserad simulering, har caset studerats.Resultatet av utredningen visar att det i dagsläget inte finns någon färdig modell som klarar av att simulera malm tillsammans med vatten i rör.

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på facket samt politiska beslut.

Följande examensarbete belyser den fackliga organisationens medlemsras och vad som kan tänkas ligga bakom detta fenomen. Studien har två syften; att kartlägga vilka faktorer som kan ligga bakom medlemsraset och att göra en empirisk undersökning för att därigenom ta reda på varför medlemmarna i SKTF valde att gå ur fackförbundet. Jag har därför utgått från följande frågeställningar: Av vilken anledning väljer medlemmar i ett fackförbund att lämna den fackliga organisationen? Vad krävs för att före detta medlemmar i SKTF ska återvända till fackföreningen? Litteraturmässigt presenteras olika orsaker som kan ha bidragit till medlemsraset, bland annat höjningen av a-kasseavgiften, högkonjunkturen, kön, ålder samt fackförbundens arbetsuppgifter. För att kunna besvara frågeställningarna har den metodologiska utgångspunkten för studien varit en kvantitativ forskningsstrategi.

Denna studies syfte är att försöka kartlägga folkskollärarinnornas fackliga och politiska akti-vitet under andra världskrigets beredskapsår i Sverige, samt belysa flera av de problem 40-talets kvinnoorganisationer stod inför.Det empiriska matrealet har i huvudsak bestått av utvalda artiklar, annonser och notiser i folk-skollärarinnornas fackliga tidningsorgan Lärarinneförbundet (LF). Resultatet presenteras te-matiskt samt i tabellform.De kvinnliga folkskollärarnas ambition under beredskapsåren var att förbereda en evig världs-fred, misstagen från första världskriget fick inte upprepas. Då var de, så att säga, tagna på sängen vid krigsutbrottet. Denna gång var de förberedda och inte minst, redan organiserade.Bereden väg för Herran har i denna studie, i jämställdhetens namn ändrats till Bereden väg för Kvinnan, med tanke på att dessa fackligt aktiva pionjärkvinnor i mångt och mycket, be-redde väg för kommande generationer av yrkeskvinnor.

I kursplanen för ämnet historia på grundskolan står skrivet att undervisning bl.a. ska ge eleverna möjlighet att utveckla sitt historiemedvetande, ge dem kunskap om hur historia kan använda för olika syften samt att eleverna ska få kunskap om hur historia skapar identitet hos individer. Syfte med denna undersökning är att utifrån historiemedvetande, historiebruk och identitet jämföra hur tre olika läroböcker ( SO-S Historia del 4, Historia PunktSo och Levande Historia) gestaltar förintelsen och avgöra vilken som är lämpligast att använda i undervisningen om förintelsen utifrån de kursplanmål som historiemedvetande, historiebruk och historieidentitet . Historieböckerna SO-Historia del 4 och HistoriaPunktSO är de två historieböcker som på olika sätt gestaltar förintelsen genom dessa tre historiska begrepp.

Denna uppsats behandlar tidskriften Populär Historia. Tidskriften används av många skolor och jag har själv använt den i undervisningen. Dock undrar jag om den har en historiesyn som ligger i samklang med kursplanen för historia A på gymnasiet. För att få en bra bild av både Populär Historia och kursplanen redogörs de för separat. Tidskrift och kursplan jämförs sedan och skillnader respektive likheter presenteras.Innehållet i tidskriften visar sig inte vara helt i samförstånd med kursplanen utan skiljer sig på många punkter.

Abstract Utsagor om vilka yrkeskategorier som bör tjänstgöra i förskolan ur olika intressenters framtidsperspektiv. Författare: Jessica Rosberg och Jessica Schubert Möller Yrkesrollsdiskussioner mellan barnskötare och förskollärare har länge förekommit i förskolans värld och syftet med denna undersökning är att ta reda på vad denna diskussion egentligen står för samt hur man tänker kring bemanningen på förskolan i framtiden. För att få en bakgrund till diskussionen har vi valt att göra en tillbakablick på aspekter kring de båda yrkesrollernas historia. Sammanfattningsvis kan vår huvudfråga formuleras som: Hur kan diskussionen om barnskötares och förskollärares yrkesroller förstås i ett historiskt och nutida perspektiv: ? Hur motiverar barnskötare/förskollärare sin roll i förskolan igår, idag och i ett framtidsperspektiv? ? Vilka utsagor om yrkeskompetenser i framtidens förskola finns hos politiker/chefer/fackliga representanter? Eftersom vår undersökning handlar om två yrkeskategorier med olika utbildningsnivå som ska utgöra ett arbetslag har vi kopplat till följande teoretiska utgångspunkter: bröderna Dreyfus femstegsmodell från nybörjare till expert, och Bourdieus begrepp fält, kapital och habitus. Vår undersökningsgrupp består av sammanlagt sexton intervjupersoner med olika utbildning och yrkesutövande i Hörby kommun.